Sitter vid mitt svarta köksbord och värmer mina vinterfingrar runt en kopp te. Borrar in mina tår under en filt och spärrar in ögonen bland ord om nervceller och psykologiska perspektiv. Det känns som om jag lär mig mycket samtidigt som jag inte förstår någonting om någonting. 




Tjugoförsta januari.

Kliver upp vid halv sju och målar tills dagsljus fyllt lägenheten. Jag går tillbaka till sängen och tittar på en sovande pojkvän. Han vaknar till och jag lägger mig intill honom och hans värme. Vi ligger kvar i flera timmar och det känns som tiden stannat upp. Stannat upp helt.



Vi delar hemligheter och pratar om sånt som bara vi känner till. Vi ser på filmer, värmer varandra och glömmer kylan. Filmerna har vi sett förut och vi kan inte låta bli att fylla i repliker. Jag skrattar när han härmar någon röst och när han säger "här, nu kommer din favoritscen" och jag svara "ja det är klart, de är så söta". 



När han inte längre är här sitter jag med korsade ben i sängen med ett block i handen. Jag ritar upp hjärnans olika delar och försöker fårstå vad det är som styr över vad. Vilket område i hjärnan som påverkar vad.




Och när jag lägger i från mig skolböckerna målar jag, ser på naturfilm eller ringer till Karolina.






x

 

Idag var en jobbig dag så jag försökte att glömma att tänka på hemskheter och testade vattenfärgerna jag fick i julklapp:




narvalen är utan tvekan mitt favoritdjur just nu.

Sedan ringde jag till Tim och han sa allt fint som han vet att jag behöver höra. Jag är så lycklig över att jag får kalla honom för min. Spenderade julafton med han och hans familj och jag tänkte att finare än vad han är kan ingen vara.



De närmsta dagarna måste jag plugga inför tentan nästa vecka. Nästa vecka börjar jag att läsa psykologi. Det känns ok.

Berätta något om ni vill.

puss

Fredagskvällen var fin, först hemma hos Karolina och sedan runt på stan tills vi hamnade på ett ställe med moln i taket. När jag var hemma igen la jag mig tvärs över sängen, skickade iväg ett sms till tim och tänkte att kvällar av denna sort gör allt bra igen.

x

x

Biter söder min underläpp utan att tänka mig för. Gör ett försök att renskriva lite föreläsningsantekningar men trycker pennan mot det vita pappret så hårt att udden går av. I mitt huvud blixtar tankar om dig. Intensiva impulser som slår ner och bildar ärr i hjärnan. Alla tankar, alla nya minnen måste varsamt passera märkena som du gjort i mitt huvud.



x

Hon är den sötaste tvååringen jag sett. Hon springer runt och skrattar tills hon inte kan stå. Skrattet är fridfullt och högt. Hennes skratt är det mest kittlande jag hört och hon gör mig glad utan att ens försöka.

x

Du säger att du saknar mig. De blir de skarpaste orden jag hört på länge. Jag svarar att jag saknar dig med trotts att du redan vet det. När telefonen läggs på drar jag upp mina kalla ben i soffan och lyssnar på joni mitchell tills jag får panik av all rastlöshet.

Jag tar på mig joggingskorna och går ut och springer. Springer så fort jag orkar. Andas den kalla luften och torkar tårarna.




x

En höstkväll fyller du luften med roliga berättelser och jag skrattar mot din hals. För dig kan jag visa alla känslor jag känner. Du finns längst in i mig och jag har aldrig funnits så långt in i någon annan. Jag tänker att det är här jag stannar, här vid din halsgrop.



x

Jag hör en helt ny melodi i huvudet nu och jag tror att det kan bli någonting bra.




  

Det känns som om jag just har vaknat. Rummet är alldeles ljust. Det mörka lila gardinerna ser blekare ut än vanligt. Jag har städat lägenheten i varje vrå. Det var disk, skräp och kläder. Nu är golvet tomt. Badrummet luktar citron och det lilla köket luktar starkt av någon rengöringsspray. Kuddarna ligger i soffan och jag har tänt ljus trotts att de hamnar i skuggan av höstsolen. Igen bestämmer jag mig för att inte låta mig förstöras så. Jag ligger i sängen och det känns som mitt hem igen.

Men jag saknar dig förbannat mycket.


x


 

00:01

1

Det är natten mellan fredag och lördag. Jag springer min nya runda. Det tar inte mer än 20 minuter sen är jag hemma igen. Den kalla luften och de snabba hjärtslagen dämpar ångesten något. Jag vill ringa till Tim men hejdar mig.

2

De nya medicinerna gör mig illamående och trött. Jag inbillar mig att jag tappar hår och glömmer saker. Lärde mig att inte blanda dessa med alkohol, då biverkningarna blev tusen gånger värre.

3

Jag gråter varje kväll. Försöker måla men mina händer bara skakar. Det blir ingenting.

4

Tänk om du ljuger. Tänk om alla ljuger. Jag skulle inte klara av det.

5

I år behöver jag denna vintervila bland tusen drömmoln.

Jag minns det tydligt, hur du frågar om du får flytta närmre
Jag gav upp mig själv redan då, fastän jag lovat att inte göra det

På tågresan till dig gömmer jag mig under den nya höstkappan. Där gråter jag tyst tills tåget nästan är framme. Jag torkar tårarna och försöker att andas långsamt. En främling bjuder på ramlösa, men jag tackar nej trotts att törsten biter i halsen. Jag försöker komma på vad jag ska säga till dig.

När vi väl ses kommer gråten fram igen. Du tröstar mig och säger att allt kommer att bli bra. Du säger att du aldrig älskat någon så mycket som du älskar mig och jag litar på dina ord. Dagen när jag ska åka igen går vi genom centrum. Du letar upp min hand och jag upptäcker

hur vacker jag blir i din hand